Problem

Någon gravidkunnig människa sa till mig att man inte skulle hålla igen på sina cravings. Att cravings faktiskt var något som existerade och inte alls något som kvinnor hittat på för att få äta. Jag har haft mina funderingar, men nu insett att det är helt rätt - det existerar till 100% och det är kraftigt.

Jag har berättat om mitt salt. Om hur sugen jag är på salt och min familj + några till har fått se tårar och utbrott då inte salt finns närvarande. Herregud säger jag bara. Men, jag har inte hållt igen, utan har med måtta (njaae) ätit salta grodor och örtsalt på tesked.

MEN, nu har jag ett problem. Jag har fått ett doftljus som jag så fruktansvärt gärna vill äta upp. När jag kommit så långt i mina tankar, att jag på allvar funderade på att ta en tugga, så tände jag det, för att göra det hela omöjligt. Men såklart blev det värre då. Nu vill jag äta upp det ännu mer. Det är oemotståndligt. Man skulle ju inte hålla igen, liksom...

Tyvärr är detta inlägg seriöst, helt och fullt. Jag borde inte vara sjukskriven för att jag har ont i huvudet, utan för att jag är dum i huvudet. Man kan ju inte äta ett doftljus. Men, jag måste. Smaklig måltid till mig.

Lite politik, bara lite.

Jag sitter och läser om folks tankar inför valet. Bloggar, krönikörer och sådant. Läser arga kommentarer och skrattar åt skällsord som "Borgarfitta" och "Mensröda socialistarslen" (Snygg rumpa det vore haha)

Kanske ni inte visste det, men jag är intresserad av politik, mycket faktiskt. Antar att ni fattat att jag är vänster, då jag slunkit in något om det någon gång, om jag minns rätt. Jag är inte hetsig och brukar inte härja på fester om "VÄNSTERN ÄR JU DET ENDA RÄTTA HÖRRNI, FATTAR NI DET ELLER??". Men, intresserad är jag, och faktiskt kunnig. Hade inte tänkt att skriva ett politikinlägg, men vet ni, jag hoppas SÅ att det blir rödgrön vinst i år. Jag hoppas och tror att de vinner stort. Jag hoppas att Reinfeltd får kliva av och aldrig återvända. Aldrig aldrig!

Minns när förra EU-valet när Piratpartiet "Seglade i medvind"(Skrev om det här) Minns hur jävla miserabelt det kändes och jag hoppas verkligen inte att de får många röster i år. Hemska tanke om Sveriedemokraterna glider in. Det gör ont i mig när jag ens tänker tanken! Fyfan... Nej, så blir det inte! Det FÅR inte hända!

Rödebob har talat. Hoppas ni röstar rätt, läsare. Rött och grönt, fina och bra färger. Rösta så. Ingen mer klyftpolitik nu!


Lite kort dårå

Från och med nu kallar jag bebisen i magen för Bellman. Den ska inte heta det, men det är roligt.

Idag känns livet lite ljusare. Har varit på benen och tänkte fortsätta vara det några timmar till. Huvudet är som det är, men resten av kroppen känns hyfsat i fas denna dag. Wallboms och andra vänner ska förgylla min kväll så jag tänkte fatta mig kort här.

En grej till bara. Mammakläder, herregud! Fyfanken vad fult det är. Apåråpå mamma så har hon fällt två konstiga kommentarer idag. 1 Vi pratar om att man kan bli steril om man har datorn i knäet, vilket Petter hade, mamma säger "Men Johanna har ju så lätt att bli gravid så du kan ju få ett barn av henne" 2 Vi diskuterar alkohol och mamma frågar om jag vill ha ett glas vin, sen kommer hon sig själv och säger "Nej just det, du är ju full"

Om ni minns det inlägget jag skrev för några månader sen om att jag var "Den oplanerade" Jag läste det förut och funderade på om mitt barn kommer skriva ett blogginlägg om att den var oplanerad, om sidådär 19 år. Då kommer jag krama Bellman och säga som min mamma sa "Men du var sååååååååå välkommen och önskad"

Jaja, inte så kortfattat. Hej.

Jävla skit, rent ut sagt

Idag firar jag och min huvudvärk 4 veckor tillsammans. Ny läkartid och förmodligen ny sjukskrivning. Ett mycket sorgligt konstaterande är att jag förmodligen inte kan följa med till Irland. Jag och Bmalin pratade precis och kom fram till att det var bättre att tänka realistiskt och inte "Ja men allt ordnar sig där" Jag har helt enkelt för ont i huvud och kropp och kommer inte ur sängen vissa dagar. Fan fan fan. Jag vill så gärna åka. Vi ger det några dagar till, huvud hela dig.

Jag vill ju kunna glädja mig åt att magen växer och se fram emot allt fint som kommer bli. Det blir så svårt att fokusera på det som är bra, när jag har så JÄVLA ont! Jag säger det igen, fan fan fan!


Det här med namn

Ca 40% av min vakna tid tänker jag på namn till bebisen. Jag skulle kunna tänka mig att döpa den till Bebisen men det går ju inte, den växer ju och slutar en dag vara bebis. Men gulligt är det. Till en början var jag och Erling överens om att, skulle det bli en flicka så fick hon heta Luna. Dock har jag tröttnat på det och det finns inget bestämt. Tänkte här med skriva ner namnförslagen vi har på tjej, och kommentar till de namnen.

Tine
Vilde - Erlings favorit, NEEEEEEEEEEEEEEEEJ enligt mig
Savannah - Min favorit, NEEEEEEEEEEEEEEEEEJ enligt Erling
Tuva
Bajse

Sen finns det tusentals till namn som har diskuterats och fajtats om, men det är dessa fyra namn som har varit mest aktuella. Tine och Tuva är de namnen som vi är överens om. Båda de namnen tycker jag är underbara på en liten tös. Och självklart är inte Bajse ett försla

Killar då. Där var det lite svårare i början, då vi inte kom på ett enda bra namn. Och kom vi på något bra, så tyckte inte den andre om det. De namnen vi är överens om är Bobbo och Movitz. Jag vill Bobbo som tilltals, och Erling vill Movitz. Movitz är från Bellmans "Märk hur vår skugga" Därav stavningen. Och Bobbo är från Ugglas "Bobbo Viking" Kan säga på en gång att Bobbo inte har något med mittt smeknamn att göra. Det var en som fråga "Meh, är det bara för att du kallas Bob?" Nej, så är inte fallet. Skulle vara ganska visset att döpa sitt barn efter sitt smeknamn.

Den 22 september blir det lättare att utesluta vissa namn. För då är det nämligen dags för...tadaammm ultraljud! Jag har övertalat läs:tvingat Erling att vi ska ta reda på kön. Jag har trott stenhårt på tjej sedan dag 1 och tror nog det fortfarande. Det kanske blir en tjej med snopp. Vem vet. Eller en hund. En zombie. En räv. Nej, nu skenar tankarna iväg på annat och jag ska sova, som jag gjort hela dagen hehe. Hej.


Facebookmail från bestemalen

"HAHAHAHA TÄNK OM jag anmälde ALLA som inte dansar till polisen, för att jag trodde att de va våldtäktsmannen i Örebro. O ba: Alla som inte dansar är ju våldtäktsmän"

And why am I friends with her again?

Jag är lättköpt

Läser att Alliansen lovar höjt bidrag till barnfamiljer. Då är ju saken avgjord, jag röstar blått i år. För jag tänker BARA på mig själv. Ingen annan spelar någon roll.

Jag var inte allvarlig där, hoppas jag att ni förstår. Lars Ohly är min favorit och bebisen gillar honom också, så vi kör på vänster.

Denna helvetesdag

Jag ska nog döpa om den här bloggen till smärtbloggen.blogg.se, det är ju nästan bara det jag skriver om nu för tiden. Men, det är det mina dagar handlar om numera. Jag har så fruktansvärt ont i huvudet och snart har det gått 4 jävla veckor sedan det började. Idag, denna helvetesdag, har det gjort så ont att jag funderade sätta en kniv i benet, för att kunna fokusera på någon annan smärta. Inga tabletter får jag ta och hur gärna jag än skulle vilja kan jag ju faktiskt inte hugga av det. Huvudlösa morsan. Jag tackar ja.

Jag tycker aldrig synd om mig själv, aldrig. Och jag hatar när folk säger att det är synd om mig. Men, idag. Denna helvetesdag, så tycker jag synd om mig. Aj aj aj.

 


Samtal mellan mig och Petter

Petter - Blir du julskinka i år Johanna?
Jag - Va?
Petter - Ja, du kommer ju vara tjockast
Jag - Men, vi brukar ju säga att mosshuvet är julskinkan 
Petter - Ja, men i år kommer du ju vara mest lik en julskinka
Jag - Jag har aldrig sett en julskinka som påminner om en gravid kvinna
Petter - Jag har
Jag - När då?
Petter - Kollar på en nu
Jag - Fuck you!

Förklaring till Mosshuvet: Mosshuvet är en i släkten som jag och Petter döpt efter något mossliknande han har på huvudet. För några år sedan brukade jag och Petter dansa kring granen och skrika "Vi firar jul och Mosshuvet är ful" Men nu förtiden gör vi inte det längre, för vi insåg att det var rätt elakt. Man kan ju inte hjälpa att man har mossa på huvudet.

Saker jag har börjat gråta för den senaste dygnet

- När pappa inte vann på lotto

- När jag fått reda på att Petter hade klarat av första dagen på Karro

- När pappa sa att han var en stolt blivande morfar till någon i telefonen

- När mamma köpt min favoritost

- När jag tänkte på att bebisen i magen har armar, ben och ansiktsdrag


Gymnasiekillen

Inatt kunde jag inte sova. Jag log och smågrät lite åt att Petter ska börja gymnasiet idag. När klockan var 01 så ropade jag "Peettteeer". Efter några upprepningar svarade han tillslut "aa mm" med trött röst. "Kan inte du bli liten och tjock igen?" frågade jag sorgset. Det blev tyst en stund, sen kom han in till mitt rum och var lite nervös och pirrig. Jag berättade hur han skulle bete sig under sin första dag på Karro. Det var enkelt. Jag berättade hur jag hade betett mig min första dag på Karro och sa "Gör precis tvärtom, så blir allt bra" Så Petter ska inte ha basker, genomskinlig döskalletröja och inte läsa en bögporrnovell för sin klass.

Jag kramade Petter godnatt och frågade en sista gång om han kunde bli liten och tjock igen. Då svarade Petter "Ja" och gick in till sitt rum. Nu hoppas jag att han blir det, för gymnasiet är alldeles för stort för min lillebror.


Åh

Det gör ont och det är jävligt att vara mig just nu. Hade aldrig kunnat föreställa mig att en graviditet skulle få en att må såhär fruktansvärt. Nu är jag less och ber er att hålla tummarna för att det ska vända. Om någon tror på gud och brukar be så kan ni ju be. Och så vidare. Kanske det hjälper, för ja, jag är riktigt less.


Let me know

Vet ni. Ni är ju mina (över hundra woooaaaa) läsare, och ja... Jag känner att ni får säga till om det blir för mycket bebistjockajmagengravidhormon-grejer. Jag lovade ju faktiskt att det inte skulle bli en mammablogg. Har nakeddays blivit en sådan blogg? Nej Nej, hoppas ej. Igår skrev jag ett inlägg om hur mycket kondomer bestemalen skulle ha med sig till Irland, sen tänkte mitt lite nya pryda jag "Nja, det kanske inte passar sig" och raderade det. Herregud, kära jävla Johanna, vem har bett dig att bli pryd? Inte är det bebisen i alla fall. Det är som att varje gång jag säger eller gör något som är "omammigt" så tänker jag att "Sådär skulle aldrig en bra mamma säga" Idag började jag nästa gråta när jag sa "Den här gurkan smakar sperm" till Dea. Så säger väl inte en god moder?

Men nu ikväll bestämde jag mig för att jag inte ska tänka så längre. Och att jag faktiskt kan skriva om bestemalens kondomer. Om ni läsare har distans till det jag skriver och förstår att allt inte är blodigt allvar så kan jag bli ickepryd igen. Om vi blandar det ickepryda med det gravida, så får vi en bra blandning tror jag.

Okej. En magbild? Det står 15 på benen för att det är just, vecka 15. Och där i ligger en lillkorv som kommer bli en mycket älskad lillkorv




Kloakjävlaskitfan

Jag är sugen på salt och inget annat. Det är det enda jag har att säga. Jag är så fruktansvärt sugen på salt. Men när jag försökte smugla in vår saltförpackning på mitt rum förut, hindrade mamma mig och sa argt att det inte var bra för gravida kvinnor att äta salt. Jag hade inte tänkt ÄTA det. Jag hade tänkt HALSA det, rätt ner i halsgropen. Salt är min nya gud.

Idag klappde Lars Ohly mig på magen och önskade lycka till. Han frälste barnet. Nu blir det ingen moderat, that's for sure!

Samtal mellan mig och Erling

Jag - Du, vet du om man kan duscha när man är gravid?
Erling - Eh va?
Jag - Ja, det känns ju lite äcklig att inte ha duchat på hela sommaren. Men tror du jag kan göra det?
Erling - Ja.. men det ska du väl kunna göra...
Jag - HAHAHAHA jag skojaaaaaaaa

Jag är fantastiskt rolig, ellerhur? hehee.. Och, Erling är förbannat rolig också tycker jag. Jag brukar skratta mycket under våra telefonsamtal. Det blir nog en rolig filur till bebis.

Typ en sån


Vi funderar mycket på namn. Väldigt mycket. Vi var mycket överens om ett tjejnamn, men nu har jag ångrat mig och tycker att det namnet ska slopas. Vi är mycket överens om killnamn, men även där går jag och spekulerar och funderar, trots att både för och mellannamnen är klockrena! Alltså, den ska inte heta klockrena, men det fattade ni? Jag väntar ett tag till med att avslöja namnen här. Funderar på om jag ska avslja könet här, när vi får reda på det. Hmmm. Är ni värda det, läsare? Vi får se.

Jag har fått tid hos en specialist som ska försöka bota min huvudvärk. Ska fråga om den kan bota morgonillamående, trötthet och magsmärtor också. Det borde man väl kunna kräva av en S P E C I A L I S T.  Undrar om jag är specialist på något. Den ska jag suga på idag. Och ni, är ni specialister på något? Det kan ju ni fundera på. Nu ska jag äta frukost. Hej.


Poesi med bob

Magen är stor. Bebisen heter inte lillemor
Jag äter godis till frukost, det är inte bra kost
Nu ska jag till farbror doktorn. Inte popcorn.
Han kanske kan bota mitt huve. NUE!


Det var meningen att det skulle vara dåligt rimm.
Bara så alla vet

Winnerbäck

Egentligen borde jag inte gått på Lars Winnerbäck ikväll. Egentligen borde jag stannat hemma och vilat. Men, har man en tuff mamma så ordnar det sig. Hon krävde en plats till mig på handikapsläktaren, då jag har svårt att stå längre stunder nu för tiden. "Nej" sa vakterna. "JO" sa mamma. Så vi fick riktigt bra platser. Trots mina ganska svala känslor för Winnerbäcks musik så hade vi riktigt mysigt, mor og jeg.

Innan spelningen började så kom Petter fram till oss. Han var också där, fast i "bättre sällskap" som han uttryckte det. Han hade precis varit och sett Dundertåget med sina vänner och sa till mig "Snälla Johanna, kan inte du ligga med sångaren i Dundertåget, för min skull" Mamma kollade förskräckt på sin son och jag sa till Petter att han kunde ligga med honom själv.

Nu är jag helt slut. Verkligen helt slut. Jag har blivit en gammal tant. Ack. Nu ska jag få varm mjölk.

Hacka lök i köket

Sen jag blev sjuk har mina föräldrar varit änglar. De har tagit hand om mig och varit väldigt goa. Lagat mat, masserat, handlat alvedon och inte lyssnat på dödsmetal. Inte för att de någonsin gör det, lyssnar på dödsmetal alltså. Men jag menar att, då skulle jag fått mer ont i huvudet. Och då är det ju snällt att de inte börjat med det. Jaja, ni fattar, de har varit schysta.

Idag kände jag mig lite piggare framåt kvällen, så jag tänkte att jag kunde laga maten. Kommer ni ihåg, ni som läst nakeddays länge, att jag skrev mycket om lök i vintras? Hur mycket jag älskade lök och att det var i princip det enda jag gjorde om dagarna, åt lök. Minns ni? I alla fall, jag började känna ett extremt löksug när jag planerade kvällens matlagning. Så jag började hacka, hacka och hacka. Jag hackade lök i säkert 1,5 timmar, och förlorade nog 45 miljoner liter tårar under tiden. Ni vet, lök och tårkanaler, inte att leka med! När löken var hackad fräste jag den och hällde i lite diverse saker i pannan. Jag improviserade likt en bankrånare och hela huset doftade lök + diverse saker. När jag tyckte att det var klart serverade jag mina föräldrar och de sa att maten var det godaste de ätit. Jag blev stolt, klappde på magen och sa till bebisen att den skulle få god mat livet ut.

Ni väntade er kanske att jag skulle avsluta detta inlägg med "Sen blev mamma och pappa magsjuka", eller "Maten visade sig innehålla råttgift" MEN NEJ! Inte denna gång. Jag lyckades göra en utsökt måltid och jag är mäkta stolt. Bara det jag ville skriva. Ett skrytinlägg helt enkelt. Hah!

Här är en av lökarna jag hackade.

Nää, det är det inte.



Smart plan

Jag och Erling funderar på att gifta oss. Och sen skilja oss. Detta för att lättare få två lägenheter. Tydligen så har man en enorm förtur hos hyresgästföreningar om det gäller skiljsmässor. Dock kräver jag ett dyrt brölopp. Sen kommer jag anställa en otroligt dyr advokat. Sen får jag min lägenhet. Tycker att denna plan är vattentät. Så in i den milda grad!

Detta inlägg var inte seriöst.

Jag har blivit tjocko

En hälsning från sjukstugan, där febern nästan är borta men där huvudvärken plågar som helveteseldar. Inte för att jag vet hur det känns men, typ så kanske. Nu är jag mitt inne i en värktablettsfungerande timma, så jag passar på att skriva.

Jag har blivit lite tjock nu. Inte mycket, men lite. Det är befogat att kalla mig tjocko och jag förstår att folk som inte känner till graviditeten kan misstänka spår av silikon i mina bröst. Några bröstbilder tänkte jag väl inte bjuda på, men kanske en liten magbild. Nu vill jag ursäkta att mina trosor syns på bilden och att byxorna hänger. Förklaringen är den att jag var så jävla dum när jag var i Stockholm sist och köpte ett par shorts i två storlekar för stort. Jag tänkte att jag skulle växa i dom, men när FAN använder man shorts på vintern? Jag skyller detta på förvirring. Har hört att det är ett vanligt graviditetssymptom. Men, jag använder dom ändå, bara för att det inte ska kännas som bortkastade pengar. För några veckor sedan tappade jag byxorna på stan, mitt bland allt folk. Men det är en annan historia. Om ni inte tror mig kan ni fråga Petter Kroon, Anna Morris och Bmalen.

Jaja, här är en magbild.


Plötsligt händer det

Jag måste bara berätta om en händelse som skedde för två veckor sedan. Coop nära, sörby. Jag stod i kassan och skulle köpa något, minns ej vad. Säkert billyspizza. Framför mig i kön stod en pojke, kanske 7 år och hans pappa. De hade precis fått sina varor inslagna när pojken börjar hoppa på stället.
Pojken - Pappa pappa pappa pappa, kan vi inte köpa en trisslott?
Pappan - Nej
Pojken - Men det står ju att "Plötsligt händer det" VI KAN VINNA!
Pappan - Nej
Pojken - Men tänk om just den lott vi skulle köpt är vinst. Skulle du inte bli ledsen då?
Pappan - Nej
Pojken - MEN DU SKULLE JU KUNNA FÖRTIDSPENSIONERA DIG!
Jag, tyst för mig själv - hahahaha
Pojken - Skulle du hellre vilja att hon (pekar på mig) vann på våran lott?
Jag - Eeh hehe
Pappan - Men sluta tjata nu!
Pappan och pojken lämnade affären med sina påsar, och kanske en förtidspension fattigare.

Jag kollade ner lite på magen och önskade att ungen där inne skulle bli som den lille pojken. En smart en. För hur många barn skulle komma med argumentet med förtidspension? Inte många. Fan vilken underbar jävel till pojk!


Lite kort igen

Nu har jag varit sängliggande i 9 dagar. Det är tråkigt. När man har så fruktansvärt tråkigt som jag har börjar man tillslut skratta åt "Kom ketchup så går vi"-liknande skämt och kan faktiskt tycka att det är intressant att tävla med sina händer, om vilken som kan knäppa snyggast. Min vänstra hand knäpper snyggast. Nu vet ni det.

Nej jag mår inte bra, men jag ska inte skriva mer om det. Det blir kanske lite trist att läsa om. När går ur sängen, går jag alltid fram till spegeln och drar upp tröjan. Det är nämligen så att min midja ska börja försvinna denna vecka, enligt gravidsidor och gravidböcker. Har på något vis inbillat mig själv att jag kanske kan se den försvinna om jag står framför spegeln ofta. Vad dum jag har blivit, märker ni det? Jag skäms.

Om det är så att någon har bra tips på filmer, tv-serier eller något spännande dokumentär, får ni mer än gärna smsa, kommentera eller på något annat vis föra de tipsen vidare till mig. Det skulle uppskattas!

Hoppas ni mår bättre än jag
TJAO


Sjuk

Nej, jag mår inte bra. Har faktiskt nog aldrig mått sämre i hela mitt liv. Allt började i fredags, för en vecka sedan. Jag låg på min säng och blev helt plötsligt varm utav helvete. 38 grader blev 39, som blev 40. Vi åkte till sjukhuset och var där nästan hela helgen. Jag har blivit sjukskriven och tillsagd att ligga i sängen ungefär hela tiden. Huvudet och nacken tar fan mitt liv OCH, ingen mat i världen vill stanna i kroppen. Jag spyr upp allt. Mysiga detaljer eller ej...?

Hade det här hänt utan att jag haft en liten bebis i magen, hade jag inte brytt mig. Men nu känns det förjävligt. Doktorn sa att det var vanligt, att gravida kvinnor inte orkade på samma sätt. Och då måste man lyssna mer noggrant på kroppen, än vad man kanske skulle gjort i vanliga fall. Så jag får göra det. Vill bebisen att jag ska vila och kolla på alla jordens tv-serier, då gör jag det.

Som jag skrev igår, har jag fått se den nu 3 månader gamla lillkorven i magen. Den var vild och sprattlig. Det var det mest häpnadsväckande jag sett hittills i mitt liv och hur hög feber jag än hade när jag fick se detta, så kan jag med säkerhet säga att det var den sötaste lilla varelse jag sett, någonsin.

Nu har jag fått klaga lite. Men, nakeddays brukar inte innehålla några klagerier, så detta inlägg tycker jag är okej. Nu orkar jag inte längre sitta upp. Så detta får bli slutorden. Förlåt för dålig läsning. Vill ni verkligen läsa Nakeddays, kan ni gå tillbaka till gamla inlägg! Vissa är lite roliga. Yes!

Lite kort

Här igen. Det har varit en turbulent vecka, milt sagt. Jag är orkeslös och sjukskriven. Kanske finner jag någon kraft att skriva mer imorgon, ville bara sticka in några rader. En viktig sak, en fantastisk. Jag har fått se bebisen. Den var galen och liten. Fantastiskt.

Imorgon, ja.