Egentligen borde jag inte gått på Lars Winnerbäck ikväll. Egentligen borde jag stannat hemma och vilat. Men, har man en tuff mamma så ordnar det sig. Hon krävde en plats till mig på handikapsläktaren, då jag har svårt att stå längre stunder nu för tiden. "Nej" sa vakterna. "JO" sa mamma. Så vi fick riktigt bra platser. Trots mina ganska svala känslor för Winnerbäcks musik så hade vi riktigt mysigt, mor og jeg.

Innan spelningen började så kom Petter fram till oss. Han var också där, fast i "bättre sällskap" som han uttryckte det. Han hade precis varit och sett Dundertåget med sina vänner och sa till mig "Snälla Johanna, kan inte du ligga med sångaren i Dundertåget, för min skull" Mamma kollade förskräckt på sin son och jag sa till Petter att han kunde ligga med honom själv.

Nu är jag helt slut. Verkligen helt slut. Jag har blivit en gammal tant. Ack. Nu ska jag få varm mjölk.