I dagarna firar denna blogg 4 år i världen. Ja må den leva. Inte uti hundrade år direkt, men ändå.

Mycket har hänt under fyra år. Student, flytt, två förhållanden och så ett barn. Mycket mer än det såklart, men allt kan man ju inte dra.

Det som inte förändrats är mitt hår. Det är precis lika långt som när jag började trots att jag inte varit hos frissan för klippning en endaste gång. Frågade en hårkunnig människa varför. Kunde det vara att jag helt enkelt inte har någon hårväxt, jag har ju knappt någon på benen...Men denne sa att mitt hår (på huvudet) är alldelles för slitet för att växa (detta sades med en stränghet och en smula förfasan i rösten) så nu tänkte jag göra slut med förändring av mitt varannan månad. Imorgon färgar jag brunt som är min naturliga och i naturligt brunt ska jag också dö. Eller grått, om jag blir gammal. Naturligt grått.

Kanske sätter jag i något löshår, det tycker ju jag är fint. Lustiga grejer man håller på med egentligen. Men men. Nu slutar jag byta färg på håret och det är ett löfte, dyrt och heligt. Gör jag det måste jag äta en synål. Det ska vara väldigt obehagligt har jag hört.

Jag kan inte sova. Är helt klarvaken. Anledningen är kaffe, som jag drack kl 15. Semste kropp. Flisan sover sedan länge och kommer vakna om ca 4,5 timmar. Vemodigt detta. Imorgon ska jag på krogen. Kanske får jag ta med en madrass och ligga under något bord bland allas fötter och ölspill. Så trött, så trött kommer jag att vara. Jag har provat att läsa en svår bok, dricka kvällste, tänka på får som springer i en hage (har aldrig fattat det rogivande i det, man blir ju bara stressad) och räknat baklänges. Inget funkar. Jävlaskitkaffe.

Jaja. Godnatt!