Jag sitter och smaskar på min senaste dille. Det är jordgubbsyogurt med nötter och hallon i. Det kanske inte låter så värst fantastiskt men det är just så det är med dillegrejer. Man upptäcker något som inte redan är en känd smakupplevelse, tex så kan man inte komma och säga "Jag har fått dille på pizza" för den är ju redan kändis. Eller klart man får, jag är ju ingen diktator i detta. Men i min värld är dille något man får på lite mer okända smaker. C-kändissmaker.

För några år sedan hade jag och Bestemalen dille på snabbmakaroner, holidaydipp, majskorn, ketchup och riven ost. Allt i en gegga. Det åt vi varje dag under en sommar. Det var en jävla dille. Vi slutade äta det när vi båda två blev magsjuka dagen efter en sådan måltid.

När jag var gravid hade jag sjuka cravings. Bensin var en av dom. Och doftljus. Jag åt såklart inte detta, men jag hade dilletankar utav helvete. Verkligen föreställde mig hur gott det skulle vara med lite bensin, och några doftljus till efterrätt. Nåja, detta blev alldeles för långt och konstigt. Nog om dille.

Flisan har dille på toapapper. Det är inget jag står bakom eller uppmuntrar. Men på något vis lyckas hon alltid få tag i en rulle.

Hoppas ni har dille på något fint!
Godnatt!