Idag kollade jag på mina fötter för första gången sedan i höstas. Det var då magen började skymma dom och sen magen försvann har jag helt enkelt glömt att kolla. Det var ingen vacker syn. De ser ut som en 90årig gubbes. Nu har jag aldrig gjort varken manikyr eller pedikyr. Är ingen spa-tjej helt enkelt. Så jag vet inte vad jag ska göra! Scrubba? Peela? Amputera? Någån gegga?

Sedan är mitt hår ett helvete. Rödsvartbrunt typ. Har hört från en annan mamma om gymnasiefrisörer som gör hembesök för billig penning. Men vad kommer de säga? Jag får alltid skäll av frisörer att jag inte sköter om mitt hår. Att jag "måste sluta hålla på sådär för snart kommer håret ramla av" De har de sagt sedan jag gick i åttan, och jag har inte "slutat hålla på sådär" och kvar sitter håret. I alla fall halva. Men jag vill få bort det här mörkmörka nu, har tröttnat helt. Jag har ju en kur som heter "blond på en dag" då jag öser i massa blekningsmedel i håret under 24 timmar. Sedan ser jag ut som en trasa i kanske en vecka, sedan ser det hyfsat ut. Nu när jag ändå är sliten och har fula fötter kanske man ska köra på en sådan kur. Sen kommer ju frågan om vart jag ska få pengarna till detta. Kanske kan jag sno och lägga i barnvagnen? Ingen räknar väl med att en morsa snattar? Åker jag fast kan jag skylla på att Felicia, att hon lade ner allt i vagnen. Nej, sådant kanske man inte ska skoja om. Inget av snatterigrejen var seriöst, jag bara larvar mig.

Sedan stinker jag också. Jag har inte så mycket amningsvänliga kläder att ha på mig. Jag har två linnen, en tröja och en skjorta som jag byter mellan. Alla stinker rutten mjölk och jag orkar inte tvätta. Felicia har också en massa rutten mjölk på sig som hon spiller stup i ett. Men hon lutar himmel och gräddtårta. Livet är orättvist.