Bubbla
Jag kanske borde skriva något nu. Men vad? Jag lever i Felicia-bubblan. Inomhus. Lär känna Felicia. Känner in det nya livet. Vi har fått komma hem efter en alldeles för lång sjukhusvistelse och bor i Erlings lägenhet ett tag. Jag har ontont men det blir bättre. Felicia är kärlek. Hon sover hela dagarna och är vaken hela nätterna. Inte mig emot så länge piratebay finns. Inte mig emot så länge jag kan drunkna i Felicias svartblåa ögon.
Jag börjar skriva mer igen snart när Felicia-bubblan börjar lösa upp sig lite. Har ännu inte orden att skriva något vettigt. Jag grunnar på en förlossningsberättelse, kanske ska jag lägga in den här sen. En avkortad version för att inte lämna ut alldeles för mycket.
Felicia Rosa Vilde, min stora kärlek.
Tillbaka inom kort!
<3
Ja visst är det en bubbla i början ? Tiden existerar inte längre. Ibland är det mörkt utanför fönstret, ibland är det ljust. Man är trött jämt, men ändå inte så det stör.
För mig var det terapeutiskt att skriva en förlossningsberättelse. Vore jag som du så skulle jag försöka skriva ner den ganska snabbt, för man glömmer så fort. Sedan kan du korta ner en version och lägga upp i bloggen för alla nyfikna läsare.
Klappa på felicia från mig och Theodor. Ska bli kul att träffa er när ni orkar :)
Låter helt underbart!! Jag minns väl när jag träffade min lille bror för snart fyra år sen, då jag var 14 år gammal. Första tiden med barnet ska man ta i, tiden går alldeles för fort! :)
Jag är också i en bebisbubbla just nu, bloggen är liksom inte ett dugg intressant längre. Så roligt och oväntat att vi stötte på varandra på BB ändå :) Hur är allt med dig nu?
