Imorgon ska jag på Liseberg. Jag har lite ångest för det. Gissa varför! Tror ni att jag är rädd för karusellerna och inte vågar åka? Eller tror ni att jag är allergisk mot kaniner och fruktar en kram från Lisebergskaninen? Nej, fel. Det som ger mig lite smått ångest är att jag nu är mamma och inte borde lägga pengar på ett åkband och låta karusellrädda vänner stå bredvid karusellerna med min dotter medan jag fjantar mig upp och ner i bland alla attraktioner. Jag skulle så gärna vilja avstå, vara en lugn och stillasittande mamma med en kaffe i handen. Och extrakläder i den andra. Men jag kan inte. Jag älskar Liseberg mest i hela världen (okej, en gnutta överdrift men det ligger i alla fall på 10topp) Jag skäms men så ligger det till.

Jag har då två alternativ. Antingen så tar jag med Flisan upp i alla karusellerna, så jag faktiskt är en snäll förälder som gör sitt tivoliälskande barn sällskap. Dock tror jag inte vakterna eller Flisan skulle uppskatta det alternativet. Okej, jag stryker det. Andra alternativet är att jag låtsas att Flisan är min lillasyster. "ÖH SYRRAN, SES SNART" kan jag ropa högt så ingen misstänker något. Måste jag amma henne kan jag säga "I min familj ammar man sina syskon!" och uppträda som att det är det mest normala i världen. Ser inget hinder för detta alternativ. Så. Imorgon är jag och Flisan syskon, och det med basta!


Sisters foooävaah <3