Jag är världens tröttaste tjej. Helt slut trots att jag sovit tolv timmar/natt de senaste fyra nätterna. Den enda gången jag klivit upp ur sängen idag var när jag skulle sminka mamma. Hon och pappa är på brölopp och jag fick den stora äran att göra damen vacker. Och det blev hon.

Jag är lite nere. Lite deppig och låg. Borde inte vara det med en clown i magen och allt bra som egentligen händer. Men nu är jag det och får väl helt enkelt bara vänta tills det försvinner. Medan jag väntar kan jag kanske övertala Anna och Petter att äta pizza med mig ikväll. Det blir kult och det kanske låter gott.

Ett tråkigt inlägg. Kanske det allra mest trista jag någonsin skrivit. Men något inlägg måste ju ta det priset, så det blir just detta.

Amen och tack jesus i frack