Jag livebloggar från duschen, typ. Jag springer fram och tillbaka från mitt rum till duschen. Tur att jag är själv, annars skulle jag sitta på dårhus. In i duschen, skrubba, in på rummet, smörja lotion, fram med hårblåsen och torka lotion, in i duschen, skrubba...osv. Har utfört den proceduren 10 gånger på 2 timmar, och faktiskt så börjar allt försvinna!

Jag gick till Åhlens med Tove. Jag tror hon skämdes lite över att gå runt med mig. Jag såg verkligen inte klok ut. Inne på Åhlens gick jag till Diors hudvårdsprodukter och bad om hjälp. Kvinnan som hjälpte mig var nog lite rädd för mitt ansikte, eller så hade hon opererat uppspärrade ögon. Hon ville sälja en peeling till mig för 1000 kr. "Nej tack" sade jag och valde en billigare variant. En 200 ml tub. "Ta nu inte för mycket, det blir inte bättre då" sa kassörskan. "Nejnej" sa jag. Jag har nu använt hela tuben. Vad gör man inte i panik?

Kanske inte så kul för er att följa mitt katastrofalabrunutansol-drama. Men OM ni gillar min misärmåndag så kan jag också berätta att jag idag fastnade med handen i spärren. Precis som Tove gjorde för några veckor sedan. Det gjorde ont och jag skrek "AJ JÄVLA SKIT" mitt i rusningstimmarna. Nu bultar den lite och har fått en intressant färg, handen alltså. Snygg kontrast till det bajsbruna, kanske någon jävel tycker.

Jag räknade precis ut på min miniräknare att jag får träffa Bestemalen om 118 timmar. Om inte något askmoln dyker upp vill säga. Om hon inte missar planet. Om jag inte dör. Om vi inte plötsligt inser att vi hatar varandra. Jaja, det finns många om. Men OM det går som planerat, träffar jag henne efter konserten, om 118 timmar. Förstår ni hur mycket jag längtar? Min finaste bästa Bestemalen.

TJAO