Tim har utan överdrift räddat mitt liv. Han ska till Thailand och jag fick låna hans dator under resan. Alla inlägg som skrivs här den närmaste tiden tillägnas Tim. Och Mamma Wallbom. Det är ju hon som uppfostrat honom. Tack!

Jaha. Nehe. Jag orkar faktiskt inte skriva mer. Alla nya intryck från höger, vänster, röd linje, grön linje och det nya jobbet har gjort mig helt slut. Därför tänker jag äta några överblivna chips och sedan krypa ner i den makalöst stora sängen. Känns lite onödigt att sova själv i en så stor säng. Men jag kan ju inte gärna såga den i mitten? Nåväl, Eddie flyttar in om tre veckor och då kommer storleken kännas bra. Som flickan sa.

TJAO!