I morse när jag vaknade spelade Petter gitarr oerhört högt. Jag ropade att han skulle sluta men tror ni han gjorde det eller. Jag gick upp på vingliga ben, ut till vårat gemensamma vardagsrum och fortsätter gitarrbråket. Jag försöker dra ut sladden till hans dator, han puttar bort mig. Jag tappar balansen och ramlar in i soffan och slår höger öga i en hård kant. Aj aj aj.

Jag ville såklart döda Petter, och jag ville slänga ispåsen som mamma kom springande med åt helskotta. Men istället cyklade jag hem till Bestemalen. Jag var så ledsen att jag grät när jag kom dit, vet inte riktigt varför. Kanske för jag såg mig själv i ett spegelskyltfönster på vägen dit och fick skåda hur ögat såg ut. Inte vackert. 

Jag fick en ny ispåse av Bestemalen, och saft.

/Blåögdebob