Skål i tomma glas

Vi lämnar din lägenhet tillsammans för att gå till en vän
Sommarens kvällsljus ger mig en känsla som jag inte känner igen

Din hand söker trygghet och närhet och jag trycker den lätt som en tröst
Jag vill säga det rätta och göra allt bra. Men orden stannar i dunkandet vid mitt bröst

Jag ser dig stå med vänner, du ser mig prata på. 
Jag ger dig en blick som säger "Snälla, kan vi inte gå?"

Det är som allt vore ömtåligt, svagt och skört och lätt skulle gå i kras
I den varma sommarkvällen fryser jag och vi skålar i tomma glas

Kommentarer
Postat av: Anonym

fin text. Skrivit själv?

2009-06-29 @ 18:08:28

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0