Mitt år 2008. Helt ärligt
Januari
Jag och mina två bästa Cilla och Bestemalen bestämmer oss för att ändra om lite i våra liv. Planerna gick dock något i överstyr och har präglat hela detta år med ganska trista samtal och funderingar. Dock hade vi väldigt kul eftersom de två bestämt sig för att Alkohol inte var så farligt...
Jag tränar väldigt mycket och lägger nästa ner all min lediga tid i friidrottshallen. Motivationen är på topp och planerna på en fin resultatsommar är höga. Det kommer en ny tjej till gruppen också. Breanna från Australien. Denna utbytesstudent och jag hade så fruktansvärt roligt på träningarna och vi gjorda fina resultat tillsammans.
Kärleken då..? Jag dejtar den första killen efter mitt och Albins uppbrott. Vi hade kul men jag kände att jag inte var redo och efter lite analyseringar och tjejsnack med Bestemalen så insåg jag att jag inte kommit över Albin, därför funkade det inte att inleda något nytt.
Februari
Jag lär känna Dille och Max bättre. Trots att vänskapen är rätt ny så har vi kul och börjar umgås mer och mer. Jag och Dille inser att vi har något stort gemensamt, vår kärlek till G. Tillsammans med G
I Februari går också katastroffesten hemma i Björkhaga av stapeln. "Jag bjuder hem 10 stycken" sa jag till mina föräldrar som var bortresta. Ca 70 personer trängdes i mitt vardagsrum och av de 70 kanske jag kände 30. Stolar, bord och andra möbler kastades ut och förstördes och brännmärken på väggarna var många. Efter "Varför ringde du inte polisen?", "Varför släppte du in folk du inte kände?" och "Hur ska vi kunna lita på dig mer?" Vars alla fick svaret "Vet inte" så bestämde jag mig för att aldrig ha en STOR fest igen.
Vinkvällarna hos Dille inleds och de kvällarna blev många under de kommande månaderna. Snack på Dilles balkong var det mysigaste jag visste.
Nu börjar det även närma sig den stora flytten för min familj. Vi ska flytta tvärs över stan till en vit villa och det är med bävan jag lämnar Bestemalen och Cilla ensamma kvar i våra kära barndomskvarter.
Mars
Flytten går bra och vi börjar göra oss hemmastadda i Sörbyängen. Utan fungerande tv och dator beställer Pappa mobilt bredband som räddade mig och Petter.
Jag tävlar i friidrott och jag vinner faktiskt någon tävling, fast resultaten är väl inte direkt storslagna. Träningen fortsätter och jag tränar, tränar, tränar och tränar. Dock börjar jag känna av en viss smärta i något jag inte då visste var i mina revben. Något jag heller inte visste var att de sabbla revbenen skulle förstöra väldigt mycket för mig rätt snart...
Jag kommer in på Fördjupningslinjen i sång och är väldigt lycklig över detta, sånglektionerna är det som höjer upp hela tillvaron och jag försöker skriva mycket eget.
Jag piercar mig
April
Vinkvällarna fortsätter och likaså G-snacket. Jag, Gjossan och Dille driver folk till vansinne genom att dra repliker från G hela tiden. Jag och Dille lär känna varandra ännu bättre och vi blir bättre och bättre vänner. Bättre vänner blir även jag och Max, som får mig att börja lyssna på Edguy. Vi börjar spela några av deras låtar tillsammans och även bandmedlemarna i edguy blir en del av det roliga, BONKE!
I april lär jag känna den härliga Jeppe. Han som sjunger som en gud och skrattar galet åt allt.
Jag får en väldigt dålig vana
Musiktreorna har Bob Dylan konsert och den blir så förbannat bra att vi alla lever på den länge. Här tar också mitt nya namn "Bob" fart. Det är inte pga konserten utan det sprids helt enkelt. När en tjej en dag frågar "Bob, vad heter du egentligen?" förstår jag att jag numera är Bob.
I April gick det första revbenet av, men det visste jag inte då eftersom en doktor sa "Du har förmodligen sovit konstigt" och en annan "Det är ingenting"
Maj
Maj var ingen bra månad. Det var då jag insåg att all träning varit förgäves och att jag inte skulle få tävla något alls. Börjar redan här fundera på om jag verkligen orkar bygga upp allt sedan igen. Styrkan, motivationen, viljan.
I maj sker också den underbara men katastrofala kvällen i stadsparken. Den kvällen kommer jag ångra hela mitt liv.
Usch, nej Maj sög.
Juni
Skolavslutningen hos Max var en perfekt start på sommaren, även fastän den kvällen har kommit att bli lite speciellt ihågkommen vissa av mina kompisar.
Med ett brutet revben bryter jag foten och strax efter det ännu ett revben. Med två revben som är av på mitten och en fot som brustit, ja då har man ganska ont. Trots det är jag lycklig i juni och har faktiskt kul. Ägnar många kvällar hos Max tillsammans med Dille.
Bestemalen fyller 18!
Juli
Jag, Cilla och Bestemalen börjar med våra "Vännerkvällar" då vi hyr en säsong "Vänner" och köper massa gott. Dessa kvällar har det blivit många av sedan Juli månad.
Jag börjar gå på min fot igen, trots att det fortfarande gör helvetes ont. Jag besöker sjukhuset många gånger pga alla mina brutna ben och en läkare säger till min förskräckelse att "Det skulle kunna vara cancer eller benskörhet" Som tur var slapp jag det men jag kommer ihåg paniken jag kände just när läkaren sa så.
I Juli börjar jag och Albin prata. Eftersom vi sedan september 07 inte pratat med varandra kändes det lite underligt. Men den underliga känslan försvann snabbt och vi bestämmde oss för att träffas, prata och reda ut lite saker. Då visste jag inte att det "Vi skulle reda ut" skulle leda till det som hände en vecka senare....
Ja iallafall, en vecka senare sitter vi på en bänk i stadsparken och jag frågar "Vad vill du med oss?" Hjärtat bultar och han svarar "Jag vill försöka igen"
Vi försökte igen...Och det blev vi igen<3
Augusti
Jag åker på en finlandskryssning, bestämmer mig på båten att jag ska lägga av helt med friidrott. All motivation är försvunnen och jag vill hellre satsa helhjärtat på musiken. Jag berättar detta för mina föräldrar och min tränare och de tar det bra och förstår mig.
Jag och Albin hänger mycket och är gulligt nykära. Vi pratar mycket och kommer varandra närmare. Jag känner mig kär, kär, kär!
Skolan börjar igen och likaså vardagen. Dille och jag inleder skolåret med att sitta på hennes balkong och dricka Whiskey. Vi skrattar, delar hemligheter och hjälper varandra med diverse oredor.
September
I September ä det mycket fester och annat kul. Charlotte fyller 18 och bjuder till fest. På kvällen tappar jag och Albin bort varandra och kvällen kunde slutat i katastrof, men det ordnade sig.
Jag lägger av med min fula ovana i två veckor, sedan trillar jag tillbaks.
De nya kurserna är verkligen tråkiga och jag får höra att jag inte jobbar lika effektivt som förut. Jag lyckas få mitt livs första IG-varning men jag skärper till mig och klarar då bättre resultat. But still, Nutidakonst-lektionerna tog död på mig
Livet är G i september!
Oktober
Jag får min Laptop!
Vi börjar repa inför SkRiKakonserten och jag bloggar på Meny-sajten om konserten och gör faktiskt (om jag får säga det själv) ett bra och seriöst jobb med det tillsammans med Kalle från Risbergska.
Jag är mycket med Albin och vi åker till Göteborg och himla skoj har vi! Lite bråk då och då men det löser sig alltid rätt snabbt.
Cilla fyller 18!
Emma fyller 16!
Efter mycket slitsamma repetioner och inpräntelse gör jag tillsammans med F-linjens sångensemble två nummer på kulturskolans "Povel Ramel Konsert" Det blir faktiskt bra och det blir också coola bilder!
Fortfarande Kär, kär, kär!
November
Början av Novemer stavas "S K R I K A" och dess storslagna vecka med underbar konsert. Pratar mycket med mina högstadiekompisar och är speciellt glad över att jag och Mahja blir bättre kompisar!
Efter SkRiKA är det ganska lugnt och jag tar ur min Piercing som jag helt och hållet tröttnat på.
December
Jag bestämmer mig för att färga min superblonda hår mörkt, och mörkt blir det. Rektorn för musikprogrammet uppmärksammar mitt färgbyte med ett "Men vad har du gjort"? och svenskaläraren med "Nu får du låta håret vara"
Albin och jag åker till Liseberg och har en riktigt mysig dag. Vi är kära, kära kära. Sista gången jag säger det nu, jag börjar bli tjatig.
Albin fyller år och även det blir en mycket mysig dag med resturangbesök och fest på kvällen.
Ja, ni har ju precis läst om mitt december, jul, födelsedag och nyår var ju igår. Men Allt, allt, allt det var toppen!
Nu är jag i Örebro efter nyårsfirande i Mariestaden. Kvällen slutade sorgligt med att Albin trampade på en glasbit och började sprutblöda. Vi fick åka hem, men det var också mysigt. För det mysigaste som finns är att vara själv i sängen med den killen man älskar.
Tycker att jag har sammanfattat året hyfsat nu, även fast mycket är förträngt, struket eller alldeles för hemligt.
Mina nyårs löften kan ni läsa om imorgon.
God kväll!
Jag och mina två bästa Cilla och Bestemalen bestämmer oss för att ändra om lite i våra liv. Planerna gick dock något i överstyr och har präglat hela detta år med ganska trista samtal och funderingar. Dock hade vi väldigt kul eftersom de två bestämt sig för att Alkohol inte var så farligt...
Jag tränar väldigt mycket och lägger nästa ner all min lediga tid i friidrottshallen. Motivationen är på topp och planerna på en fin resultatsommar är höga. Det kommer en ny tjej till gruppen också. Breanna från Australien. Denna utbytesstudent och jag hade så fruktansvärt roligt på träningarna och vi gjorda fina resultat tillsammans.
Kärleken då..? Jag dejtar den första killen efter mitt och Albins uppbrott. Vi hade kul men jag kände att jag inte var redo och efter lite analyseringar och tjejsnack med Bestemalen så insåg jag att jag inte kommit över Albin, därför funkade det inte att inleda något nytt.
Februari
Jag lär känna Dille och Max bättre. Trots att vänskapen är rätt ny så har vi kul och börjar umgås mer och mer. Jag och Dille inser att vi har något stort gemensamt, vår kärlek till G. Tillsammans med G
I Februari går också katastroffesten hemma i Björkhaga av stapeln. "Jag bjuder hem 10 stycken" sa jag till mina föräldrar som var bortresta. Ca 70 personer trängdes i mitt vardagsrum och av de 70 kanske jag kände 30. Stolar, bord och andra möbler kastades ut och förstördes och brännmärken på väggarna var många. Efter "Varför ringde du inte polisen?", "Varför släppte du in folk du inte kände?" och "Hur ska vi kunna lita på dig mer?" Vars alla fick svaret "Vet inte" så bestämde jag mig för att aldrig ha en STOR fest igen.
Vinkvällarna hos Dille inleds och de kvällarna blev många under de kommande månaderna. Snack på Dilles balkong var det mysigaste jag visste.
Nu börjar det även närma sig den stora flytten för min familj. Vi ska flytta tvärs över stan till en vit villa och det är med bävan jag lämnar Bestemalen och Cilla ensamma kvar i våra kära barndomskvarter.
Mars
Flytten går bra och vi börjar göra oss hemmastadda i Sörbyängen. Utan fungerande tv och dator beställer Pappa mobilt bredband som räddade mig och Petter.
Jag tävlar i friidrott och jag vinner faktiskt någon tävling, fast resultaten är väl inte direkt storslagna. Träningen fortsätter och jag tränar, tränar, tränar och tränar. Dock börjar jag känna av en viss smärta i något jag inte då visste var i mina revben. Något jag heller inte visste var att de sabbla revbenen skulle förstöra väldigt mycket för mig rätt snart...
Jag kommer in på Fördjupningslinjen i sång och är väldigt lycklig över detta, sånglektionerna är det som höjer upp hela tillvaron och jag försöker skriva mycket eget.
Jag piercar mig
April
Vinkvällarna fortsätter och likaså G-snacket. Jag, Gjossan och Dille driver folk till vansinne genom att dra repliker från G hela tiden. Jag och Dille lär känna varandra ännu bättre och vi blir bättre och bättre vänner. Bättre vänner blir även jag och Max, som får mig att börja lyssna på Edguy. Vi börjar spela några av deras låtar tillsammans och även bandmedlemarna i edguy blir en del av det roliga, BONKE!
I april lär jag känna den härliga Jeppe. Han som sjunger som en gud och skrattar galet åt allt.
Jag får en väldigt dålig vana
Musiktreorna har Bob Dylan konsert och den blir så förbannat bra att vi alla lever på den länge. Här tar också mitt nya namn "Bob" fart. Det är inte pga konserten utan det sprids helt enkelt. När en tjej en dag frågar "Bob, vad heter du egentligen?" förstår jag att jag numera är Bob.
I April gick det första revbenet av, men det visste jag inte då eftersom en doktor sa "Du har förmodligen sovit konstigt" och en annan "Det är ingenting"
Maj
Maj var ingen bra månad. Det var då jag insåg att all träning varit förgäves och att jag inte skulle få tävla något alls. Börjar redan här fundera på om jag verkligen orkar bygga upp allt sedan igen. Styrkan, motivationen, viljan.
I maj sker också den underbara men katastrofala kvällen i stadsparken. Den kvällen kommer jag ångra hela mitt liv.
Usch, nej Maj sög.
Juni
Skolavslutningen hos Max var en perfekt start på sommaren, även fastän den kvällen har kommit att bli lite speciellt ihågkommen vissa av mina kompisar.
Med ett brutet revben bryter jag foten och strax efter det ännu ett revben. Med två revben som är av på mitten och en fot som brustit, ja då har man ganska ont. Trots det är jag lycklig i juni och har faktiskt kul. Ägnar många kvällar hos Max tillsammans med Dille.
Bestemalen fyller 18!
Juli
Jag, Cilla och Bestemalen börjar med våra "Vännerkvällar" då vi hyr en säsong "Vänner" och köper massa gott. Dessa kvällar har det blivit många av sedan Juli månad.
Jag börjar gå på min fot igen, trots att det fortfarande gör helvetes ont. Jag besöker sjukhuset många gånger pga alla mina brutna ben och en läkare säger till min förskräckelse att "Det skulle kunna vara cancer eller benskörhet" Som tur var slapp jag det men jag kommer ihåg paniken jag kände just när läkaren sa så.
I Juli börjar jag och Albin prata. Eftersom vi sedan september 07 inte pratat med varandra kändes det lite underligt. Men den underliga känslan försvann snabbt och vi bestämmde oss för att träffas, prata och reda ut lite saker. Då visste jag inte att det "Vi skulle reda ut" skulle leda till det som hände en vecka senare....
Ja iallafall, en vecka senare sitter vi på en bänk i stadsparken och jag frågar "Vad vill du med oss?" Hjärtat bultar och han svarar "Jag vill försöka igen"
Vi försökte igen...Och det blev vi igen<3
Augusti
Jag åker på en finlandskryssning, bestämmer mig på båten att jag ska lägga av helt med friidrott. All motivation är försvunnen och jag vill hellre satsa helhjärtat på musiken. Jag berättar detta för mina föräldrar och min tränare och de tar det bra och förstår mig.
Jag och Albin hänger mycket och är gulligt nykära. Vi pratar mycket och kommer varandra närmare. Jag känner mig kär, kär, kär!
Skolan börjar igen och likaså vardagen. Dille och jag inleder skolåret med att sitta på hennes balkong och dricka Whiskey. Vi skrattar, delar hemligheter och hjälper varandra med diverse oredor.
September
I September ä det mycket fester och annat kul. Charlotte fyller 18 och bjuder till fest. På kvällen tappar jag och Albin bort varandra och kvällen kunde slutat i katastrof, men det ordnade sig.
Jag lägger av med min fula ovana i två veckor, sedan trillar jag tillbaks.
De nya kurserna är verkligen tråkiga och jag får höra att jag inte jobbar lika effektivt som förut. Jag lyckas få mitt livs första IG-varning men jag skärper till mig och klarar då bättre resultat. But still, Nutidakonst-lektionerna tog död på mig
Livet är G i september!
Oktober
Jag får min Laptop!
Vi börjar repa inför SkRiKakonserten och jag bloggar på Meny-sajten om konserten och gör faktiskt (om jag får säga det själv) ett bra och seriöst jobb med det tillsammans med Kalle från Risbergska.
Jag är mycket med Albin och vi åker till Göteborg och himla skoj har vi! Lite bråk då och då men det löser sig alltid rätt snabbt.
Cilla fyller 18!
Emma fyller 16!
Efter mycket slitsamma repetioner och inpräntelse gör jag tillsammans med F-linjens sångensemble två nummer på kulturskolans "Povel Ramel Konsert" Det blir faktiskt bra och det blir också coola bilder!
Fortfarande Kär, kär, kär!
November
Början av Novemer stavas "S K R I K A" och dess storslagna vecka med underbar konsert. Pratar mycket med mina högstadiekompisar och är speciellt glad över att jag och Mahja blir bättre kompisar!
Efter SkRiKA är det ganska lugnt och jag tar ur min Piercing som jag helt och hållet tröttnat på.
December
Jag bestämmer mig för att färga min superblonda hår mörkt, och mörkt blir det. Rektorn för musikprogrammet uppmärksammar mitt färgbyte med ett "Men vad har du gjort"? och svenskaläraren med "Nu får du låta håret vara"
Albin och jag åker till Liseberg och har en riktigt mysig dag. Vi är kära, kära kära. Sista gången jag säger det nu, jag börjar bli tjatig.
Albin fyller år och även det blir en mycket mysig dag med resturangbesök och fest på kvällen.
Ja, ni har ju precis läst om mitt december, jul, födelsedag och nyår var ju igår. Men Allt, allt, allt det var toppen!
Nu är jag i Örebro efter nyårsfirande i Mariestaden. Kvällen slutade sorgligt med att Albin trampade på en glasbit och började sprutblöda. Vi fick åka hem, men det var också mysigt. För det mysigaste som finns är att vara själv i sängen med den killen man älskar.
Tycker att jag har sammanfattat året hyfsat nu, även fast mycket är förträngt, struket eller alldeles för hemligt.
Mina nyårs löften kan ni läsa om imorgon.
God kväll!
Kommentarer
Trackback
