Att se dem ledsna, veta att det skulle kunna vara bra. Det gör ont. Att ha vetskapen om att jag har det så mycket bättre, känslan av ångest när jag ser dem. De var så nära mig, de är så nära mig fast de glider längre iväg. Att veta att jag inte kan göra något fast jag skulle kunna ge mitt liv för att allt ska bli bra. Att se deras ögon, oskyldiga och unga. Det gör så ont. Fick jag en önskan, en enda önskan. Skulle det vara att ge dem allt, allt allt allt.

Det är jobbigt