Jag borde ta tag i så mycket saker. Köpa strängar till gitarren och börja repa inför en spelning om två veckor, Handla mat - Det finns endast messmör, keso och gamla ägg i kylen, vila borde jag också göra. Plus tusen saker till.

Den här veckan är Flisans pappa ledig och har henne på dagarna. Då vore det ju ett ypperligt tillfälle att ta tag i allt. Men nej, det blir inte av. Är så nedrans usel på att ta tag i de enklaste sakerna. Jag kan ju tycka att jag borde klara av att skärpa mig, nu när jag är morsa och allt, då borde man vuxna till sig lite. Ska bättra mig!

Undrar egentligen när man känner sig som en vuxen. Jag gör det då inte. Ibland känner jag mig nästan fånig som går runt med en bebis i vagnen. Jag själv vet ju att jag klarar av det och är en bra mamma till min flicka, men jag tänker ofta att folk som ser mig tänker att jag är hennes storasyster. (Det kan också bero på att folk brukar gissa att jag är 17 eller 18 år)

Träffade en gammal bekant som berättade att hon och hennes kille skulle flytta in ett radhus. "Oj vad vuxet" skojade jag glatt. "Men du då" sa min gamla bekant och pekade på min barnvagn. Det är ju sant. Jag borde känna mig vuxen nu när jag har barn och lever precis som vilken annan vuxen som helst. Men jag känner mig inte ett dugg mer vuxen än när jag tog studenten. Kände mig nog mer vuxen då, om jag ska vara ärlig.

När jag var 13 frågade jag och en kompis min mamma när vi skulle få sånna där stora bröstvårtor som alla äldre hade. Min mamma svarade något i stil med att man får det när man ammat. Yes, sure. Mina bröst ser exakt ut som de gjort sen var 15 och då har jag ammat i snart 6 månader. Fail. Nu handlade det ju inte bröst, det här med vuxenheten, men det var ett lite rolig grej som jag kom på.

Hmm. Man kanske blir vuxen när man gifter sig? Fast det vill jag i och för sig aldrig göra så då kvittar det med. Kanske när man säger till sitt barn "Det där kommer du förstå när du blir äldre" Det låter vuxet. Och tråkigt.

Nu kommer min tös vilken minut som helst.
Hej!