Energi stod på tapeten idag när jag vaknade. Jag var överlycklig över den underbara snön och skrattade glatt när jag ramlade pladask rumpan utanför jobbet. Trots att reglerna om att kasta snöboll är strikta så kunde jag knappt motstå att krama ihop, sikta och kasta på alla som befann sig i närheten. Jag höll i mig, som tur var. Snökojor byggdes tillsammans med underbara barn det stod härliga till. Jag blev varm av all glädje som fanns i de små när de fick leka i snön.

Vid lunch spillde jag ut ett fullt glas vatten mellan benen. "Och där gick vattnet" sa jag och min kollega skrattade så hon satte i halsen. Jag fick sitta i torkskåpet en halvtimma.

Cilla och Bestemalen kom och mötte mig efter jobbet. Jag skrek att jag ville ha snöbollskrig. Bestemalen, den veklingen sa att jag absolut inte fick kasta snö på henne. Vi gick hem till mitt hus, där all elektricitet var avstängd och vi fick tända ljus och lägga oss i soffan. Jag började tjata om snöbollskrig igen och vi klädde på oss och gick ut. Den första snöbollen kastades och kriget var igång. Det var mest Cilla och jag mot Bestemalen. Två mot en är alltid roligt. Vi skrek av skratt och blev så fångade i barnasinnena att vi kastade snöbollar på bussen som åkte förbi. Sen mulade jag Bestemalen tills hon började gråta.

När Bestemalen slutat gråta klättrade vi upp för ett berg. Okej, inte ett berg men en väldigt stor snöhög. Bestemalen blev sur på mig och sa att "En snart höggravid kvinna ska inte klättra i snöhögar" "Mjukt fall" svarade jag och fortsatte klättra. När Cilla sedan ramlade ner från berget skrattade jag och Bestemalen så vi grät. Förlåt för informationen men jag kissade på mig lite av skratt. Jag berättade det för tjejerna och Bestemalen krävde att jag skulle kontrolera att det trots allt inte var vattnet som gått. Hon är hönskompis. (Visste ni att fostervatten smakar exakt som sperma? Det fick jag lära mig på föräldrargruppen. Jag skrattade bakom en kudde i en kvart då det dök upp mycket roliga "kontrolerafostervattensmakiolikasituationer" dök upp i mitt huvud.) Cilla mulade Bestemalen igen, hon bönade om nåd och kapitulerade med förlusten i behåll.

Vi gick till Tybble och köpte Dumle. På hemvägen skämdes vi lite över att vi uppfört oss som vi gjort. Det finns en ursäkt. Det händer något i kroppen under snötider. Gammal som ung.

Imorgon kommer Erling hit och vi ska på studiebesök på förlossningen. Jag ska kasta snöbollar på honom. Sjukt om jag tog in snöbollar på förlossningen och startade snöbollskrig med nyförlösta mammor och nyfödda bebisar. Självklart ska jag inte göra det. Men undrar ändå hur långt straff jag skulle få. I alla fall, om jag ska vara seriös en sekund, så ska det bli mycket intressant att besöka det ställe man (förhoppningsvis) kommer att föda tösen. Lättare att ha en målbild om man vet hur stället ser ut, så känner jag.

Nu ska jag kasta in en onico och kolla på Schulman Show. Det är inga dåliga grejer. Hoppas att jag vaknar med samma energi och glädje imorgon. Det känns så, åh härliga snö!