Inatt så fick jag en sjuhelvetes hostattack som inte ville sluta. Eddie sov och jag ville inte väcka honom. När attacken tog slut och jag varit tyst i ca 10 minuter hör jag från Eddie, "Kan du inte sluta hosta? Det stör!" Då, mitt i all natt och allt snor, kopplade jag inte att han pratade i sömnen så jag blev skitsur och gick och lade mig i vardagsrummet. När jag vaknade i morse kunde jag för allt i världen inte komma på varför jag låg där. Efter en stund kom jag på varför, och skrattade gott. Och inte nog med det! Skrattet lät fint. I en vecka har jag låtit som (citerar vad Max sa i telefonen igår) att jag svalt en bäver. Men nu snackar vi inga bävrar länge. Kanske bara en liten iller. Jag är snart frisk! Och då blir det bättre bloggning!

Max och Tim kommer hit idag. Jag har saknat Max mycket och det ska bli härligt att få se honom. Han kommer nog säga att våran lägenhet är ful och att jag blivit tjock. Men det är ju det jag gillar med ponken, han har liksom inte alla hästar i stallet. Eller all köttfärs i tacon. Haha!

Nu ska jag göra lite frukost och bli ännu friskare!
TJAO!