Örebro

Några släng av ångestkänslor smyger sig på nu när jag är hemma. När allting är sig likt och alla mönster vägrar att ändra riktning. Blev lite lycklig när jag såg att bussarna hade blivit lila, men lyckan lade sig snabbt när den bittra tanten säger "Ta ner fötterna från sätet, det är en ny buss ska jag be att få tala om" Nej ångest.

Strömpis igår, vet inte riktigt vad jag ska säga. Sjöng, spelade, pratade. Inget speciellt som hände förutom att jag funderade på att slå ihjäl damen vid bordet närmast scenen som under alla mina låtar satt och höll hårt för sina öron. Jag hade fri bar och det utnyttjade jag mycket väl godkänt tycker jag. Eddie, Jakob, Per, Tysken och Jens var och kollade på mig och när vi ändå är inne på musik så....

...tycker jag ni ska lyssna på Eddies nya låt. Det är en smakprov på hans skiva som kommer snart.

"Det kan verka så enkelt, det kan verka så svårt"

Den här dagen är bakis. Jag längtar tillbaka till Liljeholmen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0