Mamma har spårat ur. Hon bjuder alldeles för många till min student. Vi hade ett litet tjafs om det igår. Jag menade på att, det är väl roligare om de närmaste kommer så jag hinner prata med alla, men Nej, 50 pers kommer klampa in på Kaprisvägen den 5 juni. Känns lite som jag ska gifta mig. Eller begravas, kanske passar bättre?

Nu är det musikalföreställning om 2 timmar, så jag borde cykla iväg till Teatern. Känns lite tungt i hjärtat att imorgon är nästsista dagen. Men det ska jag inte fokusera på nu, för den dagen den sorgen, liksom.

TJAO