Min dag hade en fin början. Cyklade till Oset som bjöd mig på åska och spöregn efter fem minuters skrivande. Men jag var glad ändå. Cyklade vidare och mådde bra, hade tramptävling med mig själv och vann såklart hela tiden. Det var en fin tur.

En bra dag, tills helvetestelefonen ringer och förstör allt. Tyst och ledsen med telefonen i handen satt jag och blev påmind om allt jag inte ville tänka på. Trots mina uppenbara försök till att vilja avsluta samtalet, maldes det på med frågor, svar på frågor som jag inte ställt och helvetehelvetehelvete! Jag började gråta och så var min fina dag förstörd.