Inlägget igår, jag var ärlig. Då. Nu har jag hämtat mig och kan skratta lite åt det, men bara lite. För det var fruktansvärt.

Jag och Bestemalen satt och drack vin på min veranda då BM plötsligt säger
- Bob, ärligt. Jag tror det kan ha flygit fåglar i huset.
Där bröt helvetet ut. Jag gick in i huset, såg två (enorma tyckte jag då) fåglar i vardagsrummet. Jag vet inte om jag skrivit om min rätt så allvarliga fobi mot fåglar men om jag säger så att fick jag välja mellan att ta i en fågel eller dö. Så skulle jag välja att dö.

Jag störtgrinade, ringde Pappa och skrek att de skulle komma hem på en gång. De trodde att två albatros flugit in i huset, för jag framställde de nog som det.... Jag pratade också med Max som sa att jag skulle ta en kvast och sopa ut dem, CP!?

Jag hade panik. Ren skär jävla panik. Pappa och Mamma kom hem och fixade ut fåglarna och skrattade åt mig, fast mamma tröstade lite också. Bestemalen var rätt tyst under hela tiden, hon kan ju inte prata så bra så.

Måste bara säga, att det visade sig vara gråsparvar.

Ikväll ska jag på 20års fest med cocktailtema, alltså fin dressad ska jag vara. Kul!

TJAO