För att få bort stumheten i benen från gårdagens häckhoppande stack jag ut på en lite springrunda i den härliga sommarkvällen. Det gick förvånansvärt bra och jag rushade lätt på slutet. Att komma igång igen efter 3 månaders läketid är svårt och eftersom revbenet fortfarande är av så får jag ta det rätt lugnt. Ja, ni frågar er säkert. Hur kan hon träna med ett brutet revben? Jo, jag äter värktabletter och kör inte för fullt. Då går det. Men det kanske inte är jätte bra, jag kunde bara inte hålla mig still mer.

När jag kom hem från kvällsrundan fick jag god Spagetti och Köttfärs. Tycker att jag hör elvispen i bakrunden, så jag tror det blir Jordbubbar och Grädde till efterrätt. Vi brukar inte äta efterrätt så ofta i min familj, så nu får man passa på.
På tal om familjen. Kalla kriget i min familj (se inlägg längre ner) är avslutat.
Jag tror att jag vann. Petter har gett mig tillåtelse att använda cyklarna och lovat att inte vara så ego. Jag gav mig också, han får låna min gitarr och ibland mitt hårspray. Nu råder det vapenvila, iallafall för stunden.

Har ni kollat länken från youtube igår? Om inte, gört!

TJAO